Ur Karins brev till sektpoddens lyssnare:"Idag delar jag min berättelse i Sektpodden. 33 år senare. Inte för att jag är bitter, utan för att jag har ett ansvar att berätta. För alla dem som inte kan och inte orkar. Som fortfarande kämpar med att förtränga eller bearbeta. För alla dem som skickar mail och meddelanden på messenger och tackar för att jag sätter ord på min uppväxt. På deras uppväxt.Jag berättar för att det fortfarande finns en chans för alla dessa trasiga familjer att hitta tillbaka till varandra. För min del är det försent, min mamma finns inte längre. Jag berättar även för dem som inte längre finns kvar, de som inte orkade längre, de som i unga år valde att avsluta sina liv. De som vi aldrig någonsin pratat om. Jag önskar att de kunde få veta att de inte är glömda, att vi fortfarande sörjer dem. Att de någon gång ska få upprättelse.Jag berättar för att vi finns, vi är inte osynliga. Vi är inte ”de som försvann”, vi finns fortfarande här, bara ni vågar se er omkring. Vi har försökt berätta, men ingen har velat lyssna."Karin Fahlström Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.